”Först och främst tack vare en stark defensiv.”

Det var som 13-åring i Djurgårdens ungdomslag som Jacob Widell Zetterström gick från målfarlig striker till given målvakt. Ett oväntat byte, kan tyckas. Men faktum är att Jacob blev målvakt långt innan dess, hemma i trädgården, eftersom storebror, det vill säga jag, behövde träna skott.

"Jag var van vid det då du satte mig i målet i egenskap av lillebror." skrattar han. "Men jag har aldrig känt att det är onaturligt att stå i mål. Snarare något jag alltid tyckt varit väldigt roligt. Slänga sig efter bollen och så. Men det var egentligen först när jag fick chansen som jag tänkte konkret att det här vill jag ändå fortsätta med."

Iker Casillas blev tidigt en inspirationskälla på den nya positionen.

"Jag var ganska kort så Casillas var den stora förebilden. Han verkar vara en otroligt sympatisk person,och väldigt jordnära."

"Nu på senare år är det ändå Gianluigi Buffon, han representerar kärleken till sitt lag, att göra allt för att inte bara vara bäst själv utan också göra alla andra bättre, en tydlig ledare både i landslag och klubblag."

Fotograf Fredrik Värnebjörk

Idén att jag skulle intervjua Jacob var inte min, utan Magnus Bodsgårds. Och visst att han är min bror, men det är uppenbart för alla att Jacobs karriär accelererat det senaste året. Det här är en intervju som behövde skrivas, att det sedan råkade bli hans bror som gjorde det är av mindre betydelse.

Sommaren 2017 fick Jacob chansen att träna med Djurgårdens A-lag, och säsongen kröntes med Magnus Pehrssons stipendium, ett pris till den största talangen i IFK Lidingö FK.

"Där och då så var det en blandning mellan nervositet, skräck och enorm glädje. Det var på ett sätt surrealistiskt att köra målvaktsträning med Andreas Isaksson, man var nervös att få kliva in där med honom och Kim Källström. Men det var samtidigt väldigt roligt och intressant att också se hur proffslivet ser ut för dem och jag ser tillbaka på den där lilla perioden under sommaren med mycket glädje men självklart också en hel del stolthet. Det är något som jag ändå kommer ta med mig länge, att jag fick den chansen."

Stipendiet blev, liksom de där veckorna på Kaknäs, en morot för Jacob att jobba vidare:

"Det var som ett kvitto på att man faktiskt tillfört väldigt mycket till klubben, det var väldigt roligt att de uppmärksammade det. Magnus Pehrsson spelade in en liten film också där han grattade mig. Det är sådana här saker som motiverar en att fortsätta köra, det och Djurgården, att få en att tro på sig själv i även småtuffa stunder."

Vad känner du att du har utvecklat mest under det senaste året?

"Där skulle jag kanske säga att våga ta plats på till exempel inlägg och hörnor. Jag har längden men det är ganska läskigt att gå ut och försöka boxa bort en boll när det kommer tre-fyra spelare i full fart, där alla har spelat seniorfotboll i tio år och är benknäckare by nature, men det är något jag känner att jag förbättrat."

"Om man tänker logiskt är det jag som har en naturlig fördel med min längd och att jag får använda händerna, så det är absolut en förbättringspunkt. Över alla plan känns det som att man hela tiden vänjer sig vid seniorfotbollen, varje gång man möter bättre och bättre spelare blir man bättre själv. Man möter många spelare som har många individuella kvaliteter och det är något som tvingar en att bli bättre själv."

Jacob är, i egenskap av målvakt i samtliga IFK-matcher, den ytterst ansvariga för att IFK Lidingö släppt in minst antal mål i serien. Men det är inget han vill ta åt sig all ära för.

"Det är först och främst tack vare en stark defensiv. Vi har många duktiga backar i laget, ledare och viktiga pjäser. Hela laget sliter i 90 minuter."

"Som Ernesto alltid säger inför varje match: håller vi nollan vinner vi, och det har vi visat."

Jacob lyfter också fram stämningen i laget som en bidragande faktor till framgångarna:

"Vi har otroligt bra stämning, i grund och botten är det ett kompisgäng. Det är många som hänger på fritiden med varandra, det är god stämning mellan alla inom laget och det bidrar enormt till de goda resultaten skulle jag tro."

"Man är medveten om att när man åker ner till Vallen är det inte bara för att spela fotboll utan också träffa sina kompisar."

En på förhand förmodad toppkonkurrent var IFK Stocksund, ett lag som Lidingö mötte under försäsongen. Den matchen lämnade en hel del att önska enligt Jacob. Desto skönare blev revanschen i och med den viktiga bortasegern 12 maj, som han lyfter som säsongens kanske hittills bästa minne:

"Vi hade åkt på en 5-1-förlust bara sju veckor innan den här matchen, den tidigare matchen gjorde mig otroligt besviken, jag ifrågasatte i princip helt mina fotbollskunskaper efter en rätt dålig insats. Den andra matchen blev det helt motsatta, jag gjorde två-tre viktiga räddningar, till slut vann vi med uddamålet i en otroligt viktig match inte bara för mig utan också för gruppen, för det visade vilka framsteg vi hade gjort."

I juli fyller Jacob 20 och har således framtiden för sig. Vad har han då för mål med sin målvaktskarriär?

"Att ändå försöka bli så bra som möjligt, antar jag. Tidigare så hade jag som konkret mål att köra tills jag inte tycker det är kul längre, men efter det här med till exempel Djurgården och att ändå uppmärksammas på ett annat sätt, så är målet mer att ändå bli så bra som möjligt. Att ändå se hur långt jag kan gå."

Närmast väntar Vasalund i en glödhet seriefinal på Skytteholm. Vinst för Lidingö där innebär serieledning.

"Det är nervöst såklart, vi vet att om vi tar poäng så är det snarare de som får mer och mer press på sig att leverera. Jag tror de vet att vi är väldigt bra som lag, det är de som framförallt känner att de verkligen måste vinna det här. Om vi går in och spelar som vi gjort de första matcherna tror jag inte alls det kommer vara något problem."

Med tanke på vad som stundar i sommar är jag tvungen att fråga, kanske mest för att tracka honom när Brasilien väl vinner: vilka tar VM-guld?

"Spanien, urstark trupp och fantastiskt spel i såväl kval som träningsmatcher. Även världens bästa målvakt i kassen."